Herren söker dig – var är du?

Kom fram alla som bär på en kallelse till evangelisttjänst. Det kommer en landsväckelse. Svenska folket behöver män och kvinnor med urkristen hänförelse som kan tjäna på nytt sätt i en ny tid.

 

Det är en fantastisk uppgift vi kallas till, det är nåd av Gud att få vara evange listen, budbäraren, i denna tid. Att vara ombud för Gud själv. Vi människor är olika – och därför behöver vi gatuevangelisten, internetevangelisten, skolevangelisten, idrottsevangelisten, församlingsevangelisten, som är föredömen för den unga generationen. Jag ställer frågan: har vi som är äldre som stått i denna uppgift varit så dåliga föredömen, att vi och församlingen blockerat vägen. En evangelist söker inte i första hand att bli en kyrklig ämbetsman. Vi har i kyrkan tillräckligt med ämbetsmän, församlingsdirektörer och diskussionsklubbar.

En väckelseevangelist i profetisk tjänst avstår från kyrkopolitik. Målet är att vinna människor för Guds rike och visa på korset. Förlåtelse, helande till ande, kropp och själ. Gnälliga moralister finner ingen öppen dörr till nutidsmänniskan. Man respekterar sanning, ärlighet, ödmjukhet och radikalt budskap om vad kristen tro betyder. Det handlar om att ge av sig själv och av sin tid till andra människor. Motpolen till sanna väckelseevangelister är bekvämlighet. Vi lever i ett sekulariserat samhälle. Det finns krafter som arbetar för att avkristna landet. Mitt i välfärden möter vi en skriande andlig nöd, djup av tomhet och förtvivlan. Gud behöver evangelisten och sin församling som skapar förtroende för evangeliet, de goda nyheterna.

Som evangelist vill du vara nära där frälsningsundret sker. En hållning för evangelisten är att vara tjänare (Matt.20:28), ”Så har heller inte Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många”.

Vart tog den brinnande, tjänande väckelseevangelisten vägen? Vi utmanas att fullfölja uppdraget. Jag besökte en konferens i Norrland kallad ”Nordeld” för en tid sedan. Jag fick ett samtal med den äldre generationen av pastorer och andliga ledare, och de uttryckte sitt vemod och oro över att de saknar evangelister. På 50-talet fanns det över sextio evangelister i den delen av landet. I dag saknas de helt. Vart tog evangelisterna vägen?

Vid en tidpunkt gav Jesus sina lärjungar missionsbefallningen: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. ”Be skördens Herre om att sända arbetare ut till sin skörd”. Är du villig att besvara den bönen? Man kan inte hämta inspiration för sitt uppdrag i de yttre framgångarna. Det enda som håller evangelisten kvar i tjänsten är hjälparen, den helige Ande, och trohet inför uppdragsgivaren. Att varje dag svara: ”Herre här är jag, använd mig”. I mina tidiga tonår hade Frälsningsarmén nationella ungdomsdagar. Då sjöng vi alltid som avslutning en sång som har följt mig genom åren: ” Jag giver mitt allt åt Jesus, ty han gav sitt liv för mig. Jag ger dig allt och går den väg som du befallt”.

En bibeltrogen evangelist vill visa människorna hur man blir omvänd. Hans eller hennes uppgift är inte att göra evangeliet flummigt utan att göra det klart och tydligt. Att förklara bestämt att man endast blir frälst genom Jesus Kristus. Att lyfta fram omvändelsen är det centrala för en verklig väckelse. Jag ser i gryningsljuset en besökelsetid för vårt land. Hur är detta möjligt? Vi är inte större än vår Mästare, så det måste innebära något annat än det. Genom Guds Ande blev kyrkan till och endast med Anden kan kyrkan leva vidare och nå längre ut än vad Jesus gjorde som människa. Kyrkan har fått gåvor och tjänster till sitt förfogande, som är till för att vi ska kunna utföra sådana gärningar som Jesus gjorde.

Roger Larsson