Vi behöver en ny generation evangelister!

Att inspirera evangelister för nästa generation har blivit Roger Larssons hjärtesak.
– Vi behöver unga människor som tjänar Gud på ett nytt sätt i en ny tid. Evangelisten har en kallelse att hjälpa församlingen att fokusera på det väsentliga, betonar han.

Roger Larsson beskriver hur det på 1950-talet fanns många evangelister inom alla trossamfund i Sverige. Många av dem var unika och kända profiler, och sågs som profeter i sina respektive sammanhang.
– Det här är något som vi nästan har tappat bort. Jag har upplevt Herrens tilltal att överföra evangelistens mantel till nästa generation, säger han när vi träffar honom och hustrun Karin hemma i lägenheten i Uppsala, där de numera bor.
– Vi behöver unga människor som tjänar Gud på ett nytt sätt i en ny tid, säger han samtidigt som den vackra utsikten över Uppsala breder ut sig utanför vardagsrumsfönstren, med den klassiska bilden av domkyrkan och slottet i horisonten.

Sedan några år tillbaka har arbetet med Evangelistfonden blivit en hjärtesak för Roger Larsson. Tystnaden kring evangelistens tjänst i Sverige har gett honom ett angeläget ärende och en ny nöd. För egen del tändes evangelistlågan redan när han böjde knä under pingstvännernas tältmötesduk i Bygdeå, endast 12-13 år gammal. Strax därefter gick han till ålderdomshemmet och sjöng psalmer för dem som bodde där. Som ung gick han regelbundet till Svenska kyrkan i Bygdeå, satt på läktaren och hörde prästens predikan. Det blev motstånd både i skolan och i hemmet när den unge pojken berättade om sin nyvunna tro, men motståndet sporrade till frimodighet.

När Roger Larsson skulle flytta till Jönköping för att utbilda sig till målare, blev tågresan söderut en möjlighet att berätta om sin tro. Han sjöng sånger för övriga resenärer i kupén, och när han sedan kände sig lite vilsen på perrongen när han skulle byta tåg i Nässjö, kände han en hand som lades på hans axel. En medpassagerare, som visade sig vara far till pingstpastorn Assar Gyllroth, hjälpte den unge pojken att hitta tåget till Jönköping. Han uttryckte samtidigt: – Vad fint det var. Du är nog en riktig evangelist. Det var första gången han reflekterade över ordet, utan att egentligen riktigt veta vad det var.

På elevhemmet delade han ut traktater till sina kamrater – och stötte återigen på reaktioner.
– De tog mig i nackskinnet, samlade ihop traktaterna i tvättrummet och eldade upp dem med uppmaningen: ”Gör inte om detta!”, minns han.
Han kommer även ihåg en konferens i sporthallen i Jönköping, där Algot Niklasson predikade. Han satt kväll efter kväll och hörde sången: ”Mäktiga ting det sker i vår tid…” När han såg den strålande evangelisten komma in med Bibeln i hand tänkte han: ”En sådan vill jag bli”.

Motivationen ledde honom till evangelistkurs i Smyrna, Göteborg och därefter  två år i pingstförsamlingen i Ljungskile. Efter en kort sejour i Frälsningsarmén i Uddevalla åkte han tillbaka till Norrland, blev målare i några år innan han år 1972 fick uppdraget som Frälsningsarméns kårledare i Vännäs. Snart blev han också församlingsassistent i Svenska kyrkan, och fick venia av biskopen.

I början av 1980-talet blev Roger Larsson ungdomssekreterare i Frälsningsarméns norrlandsdistrikt, och 1983 fick han en stark Gudsupplevelse på berget Kittelfjäll, som ledde till en förnyad kallelse. Bekräftelsen kom strax därefter från Frälsningsarméns ledare, kommendör Sven Nilsson, som tillsammans med chefssekreteraren och fältsekreteraren kom till Umeå för inspektion. Samtidigt hade de med sig frågan om Roger Larsson kunde tänka sig att bli riksevangelist. Svaret blev försiktigt, men positivt: ”Ni är inne på rätt väg”.

Som riksevangelist reste Roger Larsson inte bara i Frälsningsarmén. Snart var han en uppskattad talare i alla kristna sammanhang, med profetisk förkunnelse, samt åtföljande tecken och under. Ofta var lokalerna överfulla, ryktet om den frimodige frälsningssoldaten spred sig även till profana medier.

På senare år har han intresserat sig för hur nästa generation evangelister ska få samma möjlighet till utrustning och förebilder som han själv fick möjlighet till.
– Evangelistfonden har en kallelse och målsättning att träna och ingjuta mod till radikal efterföljelse, att vittna enkelt om Jesus och med kärlek ställa varje människa inför vikten att omvända sig, säger han och berättar hur han föregående natt vaknade med Jan Malmsjös sångstrof inom sig: ”Vår bästa tid är nu”.
– Jag vaknade till, säger han med distinkt röst och med en ny intensitet i blicken. Han lutar sig lite framåt och fortsätter: – Dessa ord som Jan Malmsjö sjunger är förankrade i Bibeln. Nu är den välbehagliga tiden. Nu är frälsningens dag. Detta är en uppmaning till Guds folk: Se er omkring i glädje. Det är alldeles för mycket gnäll i Kristi kropp, vi måste lyfta blicken och se på möjligheterna.

– Evangelistens stora uppgift är att syssla med de goda nyheterna. Den stora utmaningen är att fyllas av medlidande när man ser människorna. Det är evangelistens viktigaste kall.
– Evangelisten kan vara trygg och positiv i allt. I stället för att börja fokusera på problem och negativa saker, kan han lyfta fram det positiva och goda. Evangelisten har en kallelse att hjälpa församlingen att fokusera på det väsentliga. Evangelistens sanna uppdrag är att träna, ingjuta mod, uppmuntra till radikal efterföljelse att vittna om Jesus.

Roger Larsson lutar sig tillbaka i stolen och påpekar samtidigt att evangelisten har blicken på de förlorade, och att han inte orkar med kyrkopolitiken.
– Det ska finnas en helighet och en resning hos evangelisten. När han kommer ska det skapas syndanöd. Det är evangelistens uppgift, både i församlingen och ute i världen.
Att inkludera dem som ställts utanför, att besöka alla – oavsett vilket namn det står på kyrkporten – är en annan  egenskap.
– Vårt svar på sekulariseringen är evangelisering. Nu är tid att mobilisera, uppsöka, frälsa, det är det som är den dynamiska kristendomens tidlösa kännetecken. Den äldre generationen behöver förstå den nya tid vi lever i och bekräfta unga blivande evangelister och ställa sig vid deras sida i bön och omsorg och ge ekonomisk hjälp.
– Evangelistfonden har en kallelse och målsättning att träna och ingjuta mod till radikal efterföljelse, att vittna enkelt om Jesus och med kärlek ställa varje människa inför vikten att omvända sig.
Han citerar Svenska missions kyrkans evangelist John Hedlund: ”I det religiösa skyddsrummet kan man bli både teoretiskt kunnig och tekniskt skicklig, både debattör och organisatör, men aldrig en övertygande evangelist.”
– Det svenska folket får inte bli lurade och besvikna på Gud därför att vi kristna sviker vår kallelse genom att stänga in oss i våra kyrkorum i inbördes beundran i stället för att gå ut med befrielsens och glädjens budskap, säger Roger Larsson avslutningsvis.
– Nu är det andliga behovet stort. Vi måste kunna möta det. Nu kan Kristus fylla det – genom oss.

Evangelister kom igen, ni behövs mer än någonsin!

Text: Evangelistfonden och Världen Idag